Hero image
När man flyttade till en ny plats och reste upp sin gåetie (kåta) fanns de kvinnliga rådarna med och bildade ett slags mikrokosmos i gåetie oavsett var man bodde. Foto Aina Bye

Tre matriarkala rådare skyddar husfolket

Bostadens tre rådare är kvinnliga väsen som beskyddar och hjälper husfolket. När man flyttade till en ny plats och reste upp sin gåetie, kåta, fanns dessa aahkah, äldre kvinnor, farmor/mormor, med och bildade ett slags mikrokosmos i bostaden oavsett var man bodde.

I vår gamla samiska tro och tradition har urmodern Maadteraahka och hennes tre döttrar Joeksaahka, Saaraahka och Oksaahka centrala platser i gåetie. De beskyddar och hjälper husfolket. Oksaahka finns vid dörren. Saaraahka håller till under aernie, eldstaden, och Joksaahka i det heliga området mellan aernie och båassjoeraejkie,  öppningen över matplatsen längst in i gåetie, kåtan. Det var vanligt att ge små gåvor och offer till dem i vardagslivet.

Livet i gåetie har en andlig dimension med närheten till de kvinnliga rådarna som bor där

Maadteraahka är urmodern och det sydsamiska ordet för gammelmormor och -farmor eller stammoder. Maadteraahka håller till i hela gåetie och kanske speciellt i maadtere, platsen innerst inne längst med väggen. Hon har ansvar för skapelsen av oss människor och beskyddandet av oss. De matriarkala dragen finns också i många gamla berättelser där det till slut är aahka som kommer med råd och löser de problem som uppstått. Oksaahka, vaktar dörren, okse. Saaraahka är den gudinnan som folk först och främst bad till. Hon håller till i aernie, eldstaden. Saaraahka har en funktion i skapelsen, hon har också rollen som beskyddare för hemmet och familjen.

Det finns många myter om sambandet mellan dessa gudinnor och människans födsel. Maadteraahka och Saaraahka gav inte bara människor utan även djur fruktsamhet, och det offrades till dem. Saaraahka skapade flickbarn och Joeksaahka gjorde om till pojkbarn, om det var så det skulle bli. Oksaahka vaktar det lilla barnets ”ingång och utgång”.

Vad har du lärt om samisk livsåskådning?

levnad

Vad innebär tron på att naturen är besjälad?

levnad

Heliga platser kan vara ganska stora. Hur kommer det sig?

levnad

Kvinnliga rådare skyddar och hjälper husfolket i gåetie. Vem vaktar dörren?

levnad

Urmodern Maadteraahka och en av hennes tre döttrar förknippas med fruktbarhet för djur och människor. Vad heter dottern?

levnad

Vad betyder aahka?

levnad

Visste du att det samiska samhället och folken troligen är det som beskrivits längst i skriftliga källor av upptecknare och historiker utifrån av alla urfolk i världen? Redan för 2000 år sedan skrev den romerske historikern, författaren och statsmannen Cornelius Tacitus (född omkring år 55 död omkring år 120) om ett folk kallat fenni som skulle kunna vara en germansk beteckning på samerna vid den här tidpunkten. Fenni beskrivs som ett jakt- och fångstfolk utan vapen (svärd), hästar eller fasta bostäder. Detta folk bodde i kåtor eller tält, klädde sig i skinn och livnärde sig på djur som de jagade. De använde pilbågar och pilar med spetsar gjorda av ben. Redan i denna första beskrivning skiljs de ut i många avseenden mot sina omgivande grannar. Både i form av levnadssätt och filosofi. 

Platser att besöka och spår i naturen

Böla kafé

Böla kafé

Böla kafé serverar lokalproducerat nära Skandinaviens mest kända hällristning, Bölarenen. Här lär du känna den sydsamiska kulturen genom maten och kan ta en kort promenad till hällristningarna som lättillgängliga.

Besök Böla kafé
Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen är en hällristning som består av en naturalistiskt uthuggen ren. Den tillhör de äldre hällbilderna som är 4000-6000 år. Den ligger lättillgängligt med en kort promenad om ca 400 meter från parkeringen. I närheten finns Böla kafé som serverar lokalproducerade rätter under sommarsäsongen.

Besök Bölarenen och hällristningarna
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Köpmanholmen

Köpmanholmen

I Köpmanholmen har flera samiska befolkningsgrupper hållit till under olika tider. På en karta från 1797 finns en ”Lappstuga” utmärkt på en plats som tidigare hette Rödnäsudden, i dag Kärleksudden, och längst ut på udden lär det även ha bott samer i kåtor.

Besök Köpmanholmen

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav
Bengömma

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav
Hällbilder

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst. 

Lär dig mer om Hällbilder
Härd

Härd

Härden är förmodligen den vanligaste fornlämningen i Saepmie och således en viktig lämning för att förstå samisk kulturhistoria och bosättning över tid. Runt aernie utspelar sig det mesta och har så gjort i alla tider.

Lär dig mer om Härd

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling
Kallkälla

Kallkälla

Tjaetsie, vatten, spelar en central roll i människors och djurs liv. Bra vatten har alltid uppskattats av samerna. Den som läser terrängen bra kan också ana var kallkällorna finns. På vissa platser kommer vattnet i kallkällan upp mot markytan under kraftigt tryck.  

Lär dig mer om Kallkälla

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer