Hero image
En tidigare samisk boplats. Slaameme gåetie vid Heia. Foto Erik Norberg

Spåren efter samiskt liv återgår till naturen

Ett gammalt samiskt tankesätt är att man skulle uppträda så att man inte efterlämnaså många spår efter sig. Material till både byggnader och redskap kommer från naturen och sksen återgå tillbaka till naturen igen. Gamla samiska boplatser smälter lätt in i naturen. Det medför att det kan vara svårt, speciellt för ett otränat öga att se spår efter samiska boplatser och liv. Här finner du några av spåren som våra förfäder och förmödrar lämnat efter sig. 

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg
Forntida boplats

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor. 

Lär dig mer om Forntida boplats
Förvaringsgrop

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.  

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav
Hällbilder

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst. 

Lär dig mer om Hällbilder

Härd

Härden är förmodligen den vanligaste fornlämningen i Saepmie och således en viktig lämning för att förstå samisk kulturhistoria och bosättning över tid. Runt aernie utspelar sig det mesta och har så gjort i alla tider.

Lär dig mer om Härd

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling

Järnframställningsplats

Järnframställningen fart på 400-talet inom dagens Jämtland och Trøndelag. Samerna var helt säkert konsumenter av det järn som producerades, troligen också producenter och hade en roll i järnets distribution till olika områden.

Lär dig mer om Järnframställningsplats

Kallkälla

Tjaetsie, vatten, spelar en central roll i människors och djurs liv. Bra vatten har alltid uppskattats av samerna. Den som läser terrängen bra kan också ana var kallkällorna finns. På vissa platser kommer vattnet i kallkällan upp mot markytan under kraftigt tryck.  

Lär dig mer om Kallkälla

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse
Kåtatomt

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer