Sijhtie, förvaringsplats närmast, med förvaringsbod och derhviegåetie, torvkåta längre bak. Bilden är tagen i utemiljön vid museet och kulturcentret Saemien Sijte i Snåsa. Foto Aina Bye

Mat och redskap förvaras vid boplatsen

I närheten av boplatsen hade man gärna flera förvaringsbyggnader. Där förvarades kött och andra ting, en bit upp från marken för att undgå att rovdjur skulle ta sig in till maten.

Njalla, stolpbod på en lång stolpe och juelkiebuvrie, stolpbod på två eller fyra stolpar eller fötter är karaktäristiska förrådsbodar. Bodarna sattes på höga stolpar för att förhindra att rovdjur skulle ta sig in till maten. Om det fanns kunde man ta av ett träd i en passande klunga och ställa boden på de resta stammarna.

Bodarna kunde gärna stå en bit från boplatsen, kanske också för att de inte skulle vara så lätta att hitta. Sijhtie är en enkel form av förvaringsplats, närmast i bild. Det är en plattform placerad på fyra höga stänger för förvaring av kött och andra ting. Det finns inget tak och blir som ett förhöjt golv. Det har också funnits förrådskåtor och getkåtor utöver bostadskåtor.

Vad har du lärt om den samiska boplatsen?

LIVSSTIL

Vad har format den samiska boplatsen?

BOPLATSEN

Vilka kriterier är viktiga för en bra boplats?

GÅETIE - KÅTAN

Vad är båassjoe?

STOLPBODAR

Varför står förrådsbodar en bit upp från marken på stolpar eller ben?

FÖRVARING

Vad är sijthie?

Visste du att i närheten av gamla samiska boplatser kan man också finna flera andra kulturminnen? De vittnar om bruket av platsen och området. Det kan vara gamla rengärden, jordkällare och mjölkgropar.

Platser att besöka och spår i naturen

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut.

Besök Heia

Hucksjöåsen

Den nyresta kåtan i Hucksjöåsen är ett minne av den samiska familj som bodde och vistades i området under 1880-talet. Det var troligtvis en samefamilj som inte ägde renar utan hittade sin utkomst på andra sätt. Om denna familj hörde Harald Eriksson, f 1912, talas om, skrev ned det han hört och drömde om att återuppbygga kåtan, något som Hucksjöåsens byalag kunde göra.

Besök Hucksjöåsen

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie

Lappudden

Lappudden i Nordingrå ligger mitt i en gammal flyttled för vinterflyttningar mot kustlandet. Lappuddens historia omfattar både fastboende sockenlappar och fjällsamer med sina renar på vinterbete i området och spår efter de båda samiska befolkningsgrupperna finns fortfarande synliga. I dag drivs här företaget AGMA Forntid & Äventyr.

Besök Lappudden

Västernorrlands museum, Murberget

På Västernorrlands museum, Murberget finns två samiska visten, ett traditionellt skogssamiskt och ett fjällsamiskt. Museet har även en samling med drygt 500 föremål, både vardagsföremål och konsthantverk samt några insamlade berättelser om samer och en stor samling äldre fotografier med samiska motiv.

Besök Västernorrlands museum, Murberget

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor.

Lär dig mer om Forntida boplats

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Härd

Härden är förmodligen den vanligaste fornlämningen i Saepmie och således en viktig lämning för att förstå samisk kulturhistoria och bosättning över tid. Runt aernie utspelar sig det mesta och har så gjort i alla tider.

Lär dig mer om Härd

Kallkälla

Tjaetsie, vatten, spelar en central roll i människors och djurs liv. Bra vatten har alltid uppskattats av samerna. Den som läser terrängen bra kan också ana var kallkällorna finns. På vissa platser kommer vattnet i kallkällan upp mot markytan under kraftigt tryck.

Lär dig mer om Kallkälla

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt