Hero image
Jakt och fiske har alltid varit ett viktigt komplement till renskötseln. Foto Aina Bye

Det samiska folket har olika näringsfång som försörjning

I de allra första nedteckningarna som behandlar samer beskrivs de som ett jagande folk, och även efter övergången till en nomadiserande renskötsel, som forskare menar kan ha skett redan på 1400- 1500-talen, har jakt fortsatt att vara ett viktigt komplement till renskötseln. Så är det även i våra dagar.

Förutom att det huvudsakliga syftet med jakten var att skaffa föda, har jakten även varit delar av rituella handlingar, och jakt på rovdjur har utförts för att skydda tamdjuren. Medan en del renägande samer bedrev, och fortfarande bedriver, jakt som komplement till renskötseln var det tidigare många samer som försörjde sig helt och hållet av jakten, både för att skaffa föda och för att hålla renarnas betesmarker fria från rovdjur.

Fjällsamer, skogssamer och sjösamer

Den mest kända och mest utbredda samiska kulturen är den fjällsamiska, som också är vad de flesta människor tänker på när det blir tal om samer och samisk kultur. Fjällsamernas levnadssätt är nomadiskt, och traditionellt har de ofta flyttat långa sträckor med sina renhjordar. Medan de uppehåller sig med renarna i fjällområdet under sommarhalvåret flyttar de mot skogarna eller mot kusten, där tillgången på bete för renarna är bättre när vintern kommer.

I delar av det svenska och finska Saepmie finns även skogssamer. Som namnet visar bedriver skogssamerna sina näringar huvudsakligen i skogstrakterna. Numera bor de svenska skogssamerna enbart i Lappland, medan de längre tillbaka hade en mycket större utbredning. Bland annat fanns det tidigare flera lappskatteland som innehades av skogssamer i norra Ångermanland, och skrivna källor berättar om skogssamer långt nere i mellansverige. Skogssamerna, som troligtvis har en mycket lång historia, har traditionellt levt av jakt, fiske och renskötsel. Liksom fjällsamerna är även skogssamerna nomadiserande, men de områden de rör sig emellan är inte lika omfattande som fjällsamernas.

En annan samisk kultur med mycket hög ålder är den sjösamiska. Denna kultur finns i kustområdena, numera huvudsakligen längs den nordligaste norska kusten. Tidigare, i början av 1800-talet, levde sjösamer även vid kusterna i Tröndelag och Helgeland. Sjösamerna har vanligen inte haft renskötsel som huvudnäring, utan de har traditionellt levt av jakt, fiske och gårdsbruk.

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer