Hero image
När man flyttade till en ny plats och reste upp sin gåetie (kåta) fanns de kvinnliga rådarna med och bildade ett slags mikrokosmos i gåetie oavsett var man bodde. Foto Aina Bye

Tre matriarkala rådare skyddar husfolket

Bostadens tre rådare är kvinnliga väsen som beskyddar och hjälper husfolket. När man flyttade till en ny plats och reste upp sin gåetie (kåta) fanns dessa aahkah (äldre kvinnor, farmor/mormor) med och bildade ett slags mikrokosmos i bostaden oavsett var man bodde.

I vår gamla samiska tro och tradition har urmodern Maadteraahka och hennes tre döttrar Joeksaahka, Saaraahka och Oksaahka centrala platser i gåetie. De beskyddar och hjälper husfolket. Oksaahka finns vid dörren. Saaraahka håller till under aernie (eldstaden) och Joksaahka i det heliga området mellan aernie och båassjoeraejkie,  öppningen över matplatsen längst in i gåetie (kåtan). Det var vanligt att ge små gåvor och offer till dem i vardagslivet.

Livet i gåetie har en andlig dimension med närheten till de kvinnliga rådarna som bor där

Maadteraahka är urmodern och det sydsamiska ordet för gammelmormor och -farmor eller stammoder. Maadteraahka håller till i hela gåetie och kanske speciellt i maadtere, platsen innerst inne längst med väggen. Hon har ansvar för skapelsen av oss människor och beskyddandet av oss. De matriarkala dragen finns också i många gamla berättelser där det till slut är aahka som kommer med råd och löser de problem som uppstått. Oksaahka, vaktar dörren, okse. Saaraahka är den gudinnan som folk först och främst bad till. Hon håller till i aernie, eldstaden. Saaraahka har en funktion i skapelsen, hon har också rollen som beskyddare för hemmet och familjen.

Det finns många myter om sambandet mellan dessa gudinnor och människans födsel. Maadteraahka och Saaraahka gav inte bara människor utan även djur fruktsamhet, och det offrades till dem. Saaraahka skapade flickbarn och Joeksaahka gjorde om till pojkbarn, om det var så det skulle bli. Oksaahka vaktar det lilla barnets ”ingång och utgång”.

Vad har du lärt om samisk livsåskådning?

levnad

Vad innebär tron på att naturen är besjälad?

levnad

Heliga platser kan vara ganska stora. Hur kommer det sig?

levnad

Kvinnliga rådare skyddar och hjälper husfolket i gåetie. Vem vaktar dörren?

levnad

Urmodern Maadteraahka och en av hennes tre döttrar förknippas med fruktbarhet för djur och människor. Vad heter dottern?

levnad

Vad betyder aahka?

levnad

Visste du att utifrån hur markerna fungerar, vad de innehåller och hur landskapet ser ut har de många gånger fått sina samiska namn?  Ett tydligt namn är i form av en terrängbeskrivning och ett mindre uttalat namn kan antyda ett heligt område.  

Platser att besöka och spår i naturen

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav
Hällbilder

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst. 

Lär dig mer om Hällbilder

Härd

Härden är förmodligen den vanligaste fornlämningen i Saepmie och således en viktig lämning för att förstå samisk kulturhistoria och bosättning över tid. Runt aernie utspelar sig det mesta och har så gjort i alla tider.

Lär dig mer om Härd
Kåtatomt

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats

Kåtan

Kåtan ger inte särskilt mycket utrymme och det kan ha bidragit till de oskrivna reglerna om hur man uppför sig där inne. Även utanför kåtan visas respekt. Det är framförallt området runt båassjoe, där maten förvaras som är helig och även hålls ren och prydlig på utsidan. När du kommer som gäst in i gåetie är de viktigt att du känner dig väl emottagen.

Se kapitel om Kåtan

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer