Hero image
Vår samiska livsföring och kultur har formats kring renen, renskötseln och naturen. Foto Aina Bye

Renens vandring formar kultur

Vår samiska kultur har, som andra kulturer, ändrats genom tiderna men fortfarande är renen och renskötseln lika betydelsefull.

Tidpunkten för när renskötseln uppkom är okänd, men när bovtse, renen, började utgöra grunden för samisk existens, blev den en viktig del av vårt liv. Vår livsföring och kultur formades kring renen, renskötseln och naturen. Renen är Skandinaviens äldsta hjortdjur. Den har funnits här sedan isen drog sig tillbaka efter den senaste istidens slut och var det viktigaste bytet för de första människorna i de isfria områdena. Renen gör omfattande flyttningar under året, som till största delen styrs av tillgången till föda som varierar med årstiden. Den består av Den består av burhvieh, renlavar, kraesieh, gräs, sjædtoeh, örter och goebperh, svamp.

Renens betesområden är vidstäckta

Renen är ett vanedjur och tar oftast samma väg under sina flyttningar, år efter år, där det är möjligt. Naturliga instinkter som att få sin kalv, miesie, vid samma ställe som tidigare påverkar vandringen. Vid snöfall och hårda vinterstormar söker den skydd i skogarna. Betesområden är ofta vidsträckta och renens vandringar däremellan var etablerade långt innan nationsgränserna uppfördes. Idag påverkas renens rörelsemönster också av oss människor och samhällets ingrepp, som vindkraftsutbyggnader, besöksnäringar och vägbyggen.

En levande näring i hela det sydsamiska området

Renskötsel är en levande näring i hela det sydsamiska området, både på den svenska och norska sidan av landgränsen. Vår livsföring kring renen fortgår även om den har förändrats över tid. Den viktigaste produkten från renen idag är bearkoe, köttet. I renskötarnas hushåll har renköttet alltid haft en ovärderlig betydelse. Under höstmånaderna tas den största mängden kött tillvara för försäljning. Kött till husbehov fryses in och en del konserveras traditionellt genom saltning, torkning och rökning till gejhkiebearkoe, torrkött och soevesbearkoe, rökt kött.

Del 2 – Renskötselåret börjar när kalvarna föds

 

Platser att besöka och spår i naturen

Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Vaegkie

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Heia

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut. 

Besök Heia
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen är en hällristning som består av en naturalistiskt uthuggen ren. Den tillhör de äldre hällbilderna som är 4000-6000 år. Den ligger lättillgängligt med en kort promenad om ca 400 meter från parkeringen. I närheten finns Böla kafé som serverar lokalproducerade rätter under sommarsäsongen.

Besök Bölarenen och hällristningarna
Böla kafé

Böla kafé

Böla kafé serverar lokalproducerat nära Skandinaviens mest kända hällristning, Bölarenen. Här lär du känna den sydsamiska kulturen genom maten och kan ta en kort promenad till hällristningarna som lättillgängliga.

Besök Böla kafé

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg

Material från renen

Traditionellt i den samiska kulturen är att ta tillvara på hela renen till mat, kläder och nyttoföremål. Renskinnet kan beredas på olika vis både med håret kvar för vinterföremål eller avhåras och barkas för andra nyttoföremål.

Lär dig mer om Material från renen

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer