Miesie, renkalven, föds på våren och är snabbt på benen. Foto Aina Bye

När kalvarna föds börjar året på nytt

De åtta årstidernas folk – den samiska kulturen delar gärna in året i åtta årstider. Det nya året börjar med att kalvarna föds på våren och årstiderna följer renens år.

I maj föds miesieh, renkalvarna, och då startar gïjre, våren. Aaltoeh, vajorna har då sökt sig tillbaka till kalvningslandet, det område där hon själv föddes. Den här tiden är krievvie, renflocken, och speciellt aaltoeh med sina nyfödda miesieh, sårbara för störningar. Det gäller både från människor och djur. Renägarna håller koll på flocken på avstånd för att störa så lite som möjligt och samtidigt passa på faror i naturen som rovdjur.

När renkalvarna fötts kommer de snabbt upp på benen. Den feta renmjölken är den viktigaste födan. Renkalvarna tål snö och oväder men är lätta byten för rovdjur. Aarhtse, örnen finner vägen till kalvningslanden och duvrie, björnen är hungrig när den vaknat och kommer ut ur idet. Till gïjregiesie, försommaren, är nätterna ljusare. Allt eftersom snön smälter växer det också fram grönt gräs, blommor, örter och knoppar på träden som ger gott bete. Miesieh blir större och starkare. Sarvah, sarvarna samlas ofta i mindre flockar och går avskilt.

Sommarens kalvmärkning är årets högtid

Från slutet av juni och in i juli, när myggen kommer, samlas renarna i större flockar och renkalvarna kan då märkas. Giesie, sommaren, med kalvmärkning i fokus är årets högtid. Kalvarna följer vajan och genom att se på hennes märke kan renägaren veta vems kalven är. Varje renägare har sitt eget märke som kalven märks med. Kalvmärkningen samlar hela familjen och barnen deltar i arbetet. Det pågår oftast på natten eller tidigt på morgonen för att det inte ska bli så varmt för renarna som är i gärdet. Då det finns snöfläckar söker sig renflocken gärna dit under varma dagar för att kyla av sig och slippa den värsta insektsplågan.

Del 3- På sensommaren äter renen upp sig

Platser att besöka och spår i naturen

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen är en hällristning som består av en naturalistiskt uthuggen ren. Den tillhör de äldre hällbilderna som är 4000-6000 år. Den ligger lättillgängligt med en kort promenad om ca 400 meter från parkeringen. I närheten finns Böla kafé som serverar lokalproducerade rätter under sommarsäsongen.

Besök Bölarenen och hällristningarna

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon

Köpmanholmen

I Köpmanholmen har flera samiska befolkningsgrupper hållit till under olika tider. På en karta från 1797 finns en ”Lappstuga” utmärkt på en plats som tidigare hette Rödnäsudden, i dag Kärleksudden, och längst ut på udden lär det även ha bott samer i kåtor.

Besök Köpmanholmen

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats. De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst.

Lär dig mer om Hällbilder

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde