Hero image
På hösten har sarvah, sarvarna, stora fina horn och det är nu dom är som störst. Foto Aina Bye

Renarna äter upp sig inför brunst och vinter

Renskötselåret följer renens årstidsanpassning och vandringar. Från sommarens marker drar sig renen neråt skogslandet där den håller till under vintermånaderna.

Under tjaktjegiesie, sensommaren, brukar man säga att renarna springer efter svamp. De sprider sig och går i mindre flockar. Det kan göra det svårt att samla hjorden. När det ännu är barmark och finns gröna växter äter renen upp sig och finner också mat på myrarna. På hösten, tjaktje, i september startar brunsten och renen parar sig. Skïerede är sydsamiska och används om september månad, men betyder också parningstid eller brunst. Vid den här perioden är renen som störst och tyngst. Sarvarna har stora revir och ska nu kämpa för att få para sig med vajorna. För renägaren är hösten en tid för att samla renflocken till slakt.

Renarna skiljs familjevis inför flytt till vinterbetesmarkerna

Framåt senhösten samlas renarna ihop till skiljning för att separeras familjevis inför flytten till vinterbetesmarkerna i skogslandet. Under tjaktjedaelvie, senhösten, betar renen gärna på myrarna. Även om marken är frusen kan det finnas gröna delar av starr kvar. Renen går också över till att beta lav när gräset vissnar. Det är nu som många renägare börjar flytta renhjorden till vinterbetesmarkerna. Det är också en tid för renskiljningar då renar från olika områden och familjer skiljs från varandra inför flytten till olika vinterbetesområden.

Daelvie, vintern, är en kritisk period

Under daelvieavgör ofta snöförhållandena om renen klarar av att få mat. Renen är en god grävare i snön med sina klövar, men blir det ett för hårt islager i snön blir renlav, ljung och ris svår att komma åt. Vajorna som har kvar sina revir, kan jaga bort de starkare sarvarna från sina betesgropar och på så sätt få hjälp att komma åt maten. När dagarna blir längre och ljusare under gïjredaelvie, vårvintern, , samlas renhjorden på vinterlandet för att påbörja vandringen tillbaka till kalvningslandet.

Vad har du lärt om renen och renskötselåret?

ren

Varför vandrar renen över stora områden under året?

ren

Vilken föda äter renen?

ren

När börjar renskötselåret?

ren

Hur kan renägaren skilja ut sina renar från renflocken?

ren

Vad heter vinter på sydsamiska?

ren

Visste du att på samiska har björnen och andra djur flera namn? Traditionen säger att man brukade använda olika namn på djuren för att de inte skulle känna på sig att man pratade om dem. Björnen kallas bland annat duvrie, bïerne, beere, gumsie, luvjie, bïessh-aajja och boelt-aajja.

Platser att besöka och spår i naturen

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen är en hällristning som består av en naturalistiskt uthuggen ren. Den tillhör de äldre hällbilderna som är 4000-6000 år. Den ligger lättillgängligt med en kort promenad om ca 400 meter från parkeringen. I närheten finns Böla kafé som serverar lokalproducerade rätter under sommarsäsongen.

Besök Bölarenen och hällristningarna
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Finnmon

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon
Köpmanholmen

Köpmanholmen

I Köpmanholmen har flera samiska befolkningsgrupper hållit till under olika tider. På en karta från 1797 finns en ”Lappstuga” utmärkt på en plats som tidigare hette Rödnäsudden, i dag Kärleksudden, och längst ut på udden lär det även ha bott samer i kåtor.

Besök Köpmanholmen
Fångstgrop

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop
Bengömma

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma
Hällbilder

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst. 

Lär dig mer om Hällbilder

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Röse

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer